Don’t Fucking Tell Me
What To Do.
-Robyn

Godmorgon. Jag tänker på vad jag åt igår, tänker på hur mycket jag rörde på mig och det blir en ångest som lägger sig på mina axlar när jag tänker på hur mycket jag vräkte i mig. Jag summerar vad jag kan ha haft för kaloriintag. God morgon, jag ser på honom jag sover med varje natt, kramar om honom hårt som fan, tittar upp i taket, ut i ett fönster, undrar vad det är för väder och om jag möjligtvis kan ta en långpromenad eller jogga. Diskuterar med mig själv, försöker se det som någonting positivt, att jag ligger kvar i sängen för hans skull istället för att gå en promenad för min egen skull, som egentligen inte är bra för min egen skull. God morgon, jag gruvar mig för vad jag ska äta, gruvar mig för hungern som sätter igång då jag börjat äta, gruvar mig för att äta för mycket. Tänker på att jag inte behöver äta, tänker att jag inte borde, tänker att jag inte vill och tänker på att jag gör det för andras skull och inte för min. Jag måste äta för andras skull, jag lever för andra och inte för mig. God dag, jag har redan ätit för mycket, planerar hur jag ska klara av dagen, planerar när jag ska träna och hur jag ska kunna undvika lunch och middag, funderar över hur mycket jag kan äta, utan att må dåligt, trots att jag redan mår dåligt. God dag, tittar mig själv i spegeln efter ett toalettbesök på skolan, fan vad fet jag är. God dag, vill inte tänka på mat, tänker bara på mat, vill inte bli mätt, vill inte gå omkring och vara hungrig, trött hängig, hatar att leva som jag lever. Orkar inte, vill ge upp, ser inte ens räddningen att träna bort det jag ätit, vill lägga mig i sängen och ruttna. God dag, skoldagen är snart slut och smärtan i bröstet över att jag varit lika dryg och otrevlig som vanligt mot kompisar som jag egentligen vill pussa och krama på. Blir rädd för att gå miste om dem, blir rädd för att behöva välja mellan träning och vänner, blir rädd att jag gått upp för mycket, känner på armar, klämmer på armar, klämmer på lår, klämmer på mage. Blir rädd när jag tänker på att umgås med vänner, blir rädd för att göra dem rädda så då vräker jag i mig maten när jag är med dem, vill inte vara med vänner för då måste jag ju vräka i mig mat. För mycket underhudsfett, för mycket fett, för stor, för mycket av allt. Klockan tre är mitt tuggummipaket slut och det måste köpas ett nytt. Måste tugga på någonting så jag orkar tänka, måste tugga på någonting för att slippa tanken att stoppa in någonting i munnen, känner mig som någon som är matberoende, ätberoende, skåpätare. Klämmer på armar, klämmer på mage, fokuseringen blir ständigt på kroppen. God eftermiddag, oj är lektionen redan slut. Vad pratade vi om, vad är klockan, vad har vi för läxa… Ända läxan jag har är att inte äta imorgon, imorgon ska jag börja med ett matschema som ska innehållet som jag kan vara nöjd med, så jag slipper fundera hela tiden. Nej, enda läxan är att jag ska äta efter schemat som läkare givit mig, så mycket som ”man ska äta”. Klockan är fyra, ska jag träna nu eller ska jag träna ikväll. Jag måste träna, nej jag vill träna, jag måstevill, villmåste träna. Ringer han jag lever med, frågar vad han gör, frågar vad han ska göra, funderar över att göra slut så jag kan träna hela tiden, ändrar mig, fattar att det är en dum tanke, fattar att jag älskar honom. Tänker på att det är otroligt att jag klarat av att hålla mig vid honom så länge, tänker på hur otroligt det är att han kalrat av att vara med mig. Klockan är fem, jag är hungrig och vill få i mig mat så fort som möjligt så jag hinner träna. Vill inte äta kolhydrater, vill inte äta fett, vill inte äta protein. Allt är för mycket, allt är för gott. Allt gör mig äcklad, allt gör mig rädd för att jag ska äta för mycket av det. Tvingar mig själv att smaka, tvingar mig att äta för att jag vet att jag borde. Han jag lever med hjälper mig, tvingar mig och kämpar med mig. Klockan är sex och jag gruvar mig för om jag kommer orka eller inte. Gruvar mig för att jag ska ha fel motivation på löparbandet, gruvar mig för att det ska vara fullt på gymmet så jag inte kommer hinna träna, gruvar mig för att maten jag ätit kommer sätta sig på mig som ett stort lager av fett. Klockan är sju, jag kliver på bandet, kollar mig i spegeln, vill se en förändring, ser bara den negativa förändringen i, att jag blivit större. Tanken gör mig frustrerad och okoncentrerad på att springa, måste stanna bandet. Tänker och andas för en stund, försöker hitta motivationen som får mig att orka, att jag gör det för jag vet hur skönt jag tyckt att det varit, hur roligt det varit att springa som fan och glädjen efteråt, att få känna sig uthållig och stark. Stark gör mig rädd men stark gör mig också stark, muskler är rädsla och samtidigt är de en drivkraft. Fokus, finner fokus och ställer in tiden på hur länge jag ska springa. Startar musiken på mp3n och fantiserar att jag springer utomhus. Fantiserar att jag springer på cykelvägar jag varit på förut, fantiserar att jag springer på gator i Frankrike som jag bara sett på tv än, fantiserar att jag springer i skogen. Kopplar bort tanken för en stund, bryr mig inte om hur jag ser ut, hur mycket jag ätit eller hur jag kommer se ut imorgon. För en stund så fokuserar jag bara på hur jag andas och hur naturen jag springer i ska se ut. Jag vaknar efter en stund, andningen har blivit till flås som säger åt mig att stanna, tittar i spegelbilden och där är jag igen, ser mig själv så som jag såg mig själv för en timme sedan. Jag kommer alltid att se fel hos mig, jag kommer aldrig att bli nöjd med mig, sluta sträva efter någonting som aldrig kommer ta slut. Börjar fundera på vad jag kan äta efter träningen, börjar fundera över om jag kan träna nästkommande dag. Funderar över hur mycket frukt det finns hemma, funderar över om jag måste gå på Ica för att köpa någonting som är accepterat att äta. Ångrar allt jag ätit under dagen, lovar mig själv att hålla mig borta från det som varit onyttigt. Lovar mig själv att aldrig mer småäta, aldrig mer äta dendär muslin. Går hem till honom jag lever med, han jag vill leva med utan att tänka på mat.
Jag ser framemot kampen, för jag ska vinna den.

Crazy For You
– Best Coast